Billy lyssnar: Merry Christmas, Baby

Merry Christmas, Baby, Rod Stewart, Verve, 2012

Roddans nya julskiva. Den första. Med trendriktigt silver-blå julgran och stjärnan själv i vitt på omslaget. Full av förbehåll trycker jag på play.

Det här är bra. Mer än bra faktiskt, här uppfylls alla dina önskningar med råge.
Skivan börjar lite släpigt dansant. Du som har turen att ha en danskunnig partner, ta en dubbelstegsfoxtrot till Santa Claus is Coming To Town. Du kommer att önska dig blonderad ankstjärtsfrisyr och en knälång blåsa med bar rygg.
 
Och inte blir det sämre när min personliga favorit Cee Lo Green kompletterar duetten i titellåten. Cee Lo borde göra mer gospel!

Snygga arr och en avspänd innerlig röst. Rod övertygar i klassiker efter klassiker. Lättvikt som blivit seriös i takt med att de upproriska generationerna åldrats.
 
Engagemanget skruvas upp när låtarna påbörjar tillbakaresan över Atlanten. Subtilt
men otvetydigt. Eller finns skönheten i lyssnarens öra när materialet blir traditionellt?
 
Hur som helst:
När Auld Lang Syne, producerad av Stewart-Savigar, rullar fram ur lurarna, då är jag mer än besegrad. Rod Stewart har gjort den bästa julskivan.

- What took you so long?

• Like it
• Buy it
• Love it


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0