2012-11-11 Grattis på Fars Dag!

Idag ska vi tänka extra på våra pappor.

 

Det har blivit mode bland svenska unga flickor att låta pappa föra dem till altaret och den väntande mannen, när de gifter sig. T o m kronprinsessan lär ha tänkt tanken. Det väckte rabalder.

 

Den svenska seden, där paret går tillsammans uppför mittgången, ska vara ett tidigt uttryck för jämställdhet.

 

 

Bukett i salong Hair and beauty, Kungälv

 

Min pappa lärde mig att inte ge upp mitt efternamn. Då var jag tio år och vi såg en gammal film. Hjältinnan har äntligen gift sig och ska skriva in sig på hotell. Hon börjar skriva sitt flicknamn, ändrar sig, och skriver sitt nya – hans – efternamn. Fiolspel och The End.

 

Det störde mig, och min pappa förklarade att namnbyte är en gammalmodig sed som markerar att mannen äger kvinnan. Den dagen bestämde jag mig för att behålla mitt namn, (Som visserligen är min pappas. Förändringar tar tid)

 

 Far och dotter. Fotograf: modern?

 

Altaret då. Om man ser seden ur ett annat perspektiv. Fäder och döttrar. En speciell relation. Jag tror det är den som gör att så många flickor vill anamma den amerikanska seden.

 

Och därför säger vi Grattis alla fina pappor på Fars Dag! En hel värld av blommor! Den vanliga världen vore mycket tråkigare utan er.

 

 

Bild från Klocktornets blommor i Kungälv. Tack för att ni är så fantastiska på att förmedla buketter över hela Sverige. De blir precis som det var tänkt!

 

 


Kommentarer
Postat av: Anna-Karin

Hittade följande på nätet Maria : "Att välja mannens familjenamn ses ofta som det traditionella. Men Eva Brylla, forskningschef för namnavdelningen vid Uppsala universitet, påpekar att det inte är någon gammal sed – förr i tiden behöll var och en sitt namn. Bruket att ta mannens namn spred sig på 1800-talet och blev lagstadgat i början av 1900-talet. Först med nuvarande namnlag blev det 1982 möjligt att ta kvinnans namn." Även jag behöll mitt efternamn.

Svar: Det var spännande, att seden inte är så gammal! Undrar varför den kom till såpass sent? Kram, Maria
Maria

2012-11-21 @ 22:11:32
URL: http://nancyandi.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0