Flygande matta

Konstigt hur en matta kan lyfta ett helt rum. Den här fyndade vi på Mio.


Extrajobb blir det när man fyndar....
 
Mjuk och ullig under fötterna, frigör den tankens flykt. Fattas bara en temla eller två. Men de dröjer förhoppningsvis en tid.
 
 

Slutstation för Depend

Nehej. Depends gellack passar inte mig. Inom en vecka har det börjat nötas, vad de än säger.

Efter några bättra-på-målningar så är det inte fint längre.

Tjockt vid toppen och med ”rinningar” efter nageln.

 

Sen tar det EVIGHETER att ta bort med en fåniga lilla träpinnen.

 

Så här är slutstationen:


Foto: Mannen
 

Det känns som en akt av MODERN FEMINISM:

  • 10 prydliga små flaskor gellack bland de jättelika pytsarna i boden för Riskavfall!

 

UV-lampan behåller jag. Jag är en materialistisk "tjej".

 

 

 

 


Kavajen del 1

Jag köpte en jättesnygg kavaj på Vila för ett tag sedan.

Avslappnad och ändå lite strikt. Business casual.

 

Kvaliteten en småfräck ull-syntet, som inte var lyckad, visade det sig. Efter två veckor(!) såg det ut såhär:

Synteten har skurit sönder uppfibrerna som tussat sig till små tomteskägg längs ärmar och under väskrem.

 

Kavajen borde såklart reklameras. Men jag vill inte. Vi älskar ju varandra.

 

Nu ska den istället få återuppstå. Idag inhandlades tyg på stoff och stil – en säkrare ullkvalitet i fiskben och ett rubinfärgat foder som kontrast.

Fortsättning följer!

 


Billy berättar: Nattvägen

Nattvägen, Kristin Hannah, 2011, Albert Bonniers Förlag – Bokklubben Svalan

 

En mörkblå bok, med ett ungt festklätt par i månljus på framsidan. En roman om en familjetragedi, om skuld och brist på förlåtelse.

 

Ett slags pygmalionhistoria, men med människor som har inre resurser - och saknar dem – oavsett social bakgrund. En välbeställd familj tar sig an den fattig flickan Lexi när hon blir den udda dottern Mias enda väninna. Alla tror att de är jämlika, utom möljigen Lexi själv, men balansen är skör.

 

Allt rubbas när Mias bror Zach och Lexi blir ett par, men ungdomarna har en frisk syn på livet och lyckas återställa ordningen o familjen tills de tre tar ett ödersdigert beslut.

 

Mest chockad blir jag över amerikanskt rättsväsende.  Om skildringen är ”sann”, vilket jag antar att den är.

 

Jag skulle rekommendera den här till en yngre tonåring.  En frisk och ofördärvad läsare som kan ta till sig de fina poängerna. Framför allt gäller det skildringen av moderskap, relationen tillbarnen och svårigheten att släppa taget om smärtan. Men för mitt medelålders kritiska öga blir tyvärr den förenklade intrigen ett hinder för läsupplevelsen.

 

  • Pygmalion med resurser
  • Ödesdiger
  • Rekommenderas till yngre tonåring

 

//Detta var mina personliga tycken och tankar – kanske tycker du något helt annat?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Det nya grå

Ända sedan jag hängde upp de kinsesiska gardinerna i sovrummet, har det marinblå överkastet stört mig
 
TACK ZLATAN LUVYA!
 
Råkade skymta ett mörkgrått med perfekta mått på Hemtext… ja, då var det kört.
Såhär blev det, är SÅ nöjd!

NEEJ RONALDO!!!
 
<SUCK>
 
 
 

Billy berättar: Doris

En stor författare har gått ur tiden. Doris Lessing var en av mina stora idoler, vid sidan av den lekfulle Ray Bradbury.

 

En man får gärna leka, en kvinna behöver kontroll.  Jag har aldrig stött på en författare med så mycket kontroll som Doris Lessing. Skräckromaner, familjedramer, scifi – allt gav hon sig på, allt behärskade hon.

 

Och så tidigt, alltför tidigt, med en klartänkt feministisk utgångspunkt i sina häpnadsväckande verk.  

 

Jag glömmer inte:

  • Gräset sjunger
  • Instruktion för nedstigning i helvetet
  • Det femte barnet
 
  • Sommaren för mörkret

 

 

Doris,

R.I.P.

- En sådan tur för oss att du fick Nobelpriset!

 

 

 


Måste man?

Måste man vara intresserad av fotboll och se Sverige-Portugal ikväll?

 

Kan man inte få ta ett glas vin och sjunka ner i den utmärkta kortromanen Sommaren utan män, Siri Hustvedt , Nordstedts 2011?

 

Eller läsa på om kvalitativ forskningsmetodik och filosofi (stämmer väl med nämnda roman)?

 

 
 

Även om Zlatan nu skulle vara drömmarnas man….?

Jag bara frågar: Måste man?

 

 


Gissningstävlan

Tjejer se hit!

                                                                                                                  
Vet du vad det här är?
 
Vet du dessutom vad harva betyder?
Kan du trä en mask på kroken utan att blunda?
  • Då ska du kanske anmäla dig till nästa säsong av Bonde söker fru.
     

(Gästfotograf i detta inlägg: Mannen)

 

 

 

 

 

 

 

Vinodling

 
Nu har vi tappat upp vinbärsvinet. Det blev sex 1-litersflaskor och en pluttflaska.
 

 

Vinet är lite grumligt, men har vacker färg och doftar – faktiskt - vin!

 

 

Och så doftar det av svensk sommarsol.

 

 

Flaskorna står nu på den glasade balkongen, vid väggen.

 

 

Där tror jag temperaturen förblir lagom ett bra tag.

Smakrapport kommer!

 

 

 


Cajun-älg och lök

 

Helgen har varit vardagsrik.

 

Sambons granne och vän i Dalsland har gett oss en superfin älgbiff. Så vi ordnade familjemiddag igår!

 


Älg – råvara när den är som bäst

 

Det blev en cajun-inspirerad biff, recept från allt om mat: här.

 

Till det Quara 2011 från Malbec, ett kraftigt och syrligt chilenskt rödvin. Perfekt match med den mustiga älgen! Säkra kortet Loxton för de alkoholfria satt perfekt!

 

Och idag satte jag ner tulpanlökarna som jag fått i födelsedagspresent:

 

 
 Som en hälsning från andra sidan nyår!
 
 

 

 

 

 

 


Trädgårdskonst

Mer Kinaminnen.

 

Smarta lösningar i trädgården vid Förbjudna staden.

 


Något för odlingslotten?

 

Stenar har lagts i havet för att vittra och sedan plockats upp. Hålen fungerar som en naturlig fontän när det regnar.

 

Visst är det smart?

 

 

 

 

 

 

 

 


Spökstad

Ikväll bjuder jag på en spöklik vy från vår lilla stad.


Nu är det fest!


Festligast utan
 
 
Nej, jag syftar inte på något personligt firande.

 

Men enligt rådande press har ett av våra mest berömda hotell nyligen förgyllt sin Club-afton med inhyrda strippor.

 

Det står också att läsa att tanken inte var att det skulle bli striptease: Det skulle ha varit burlesque.

 

Jo men det var noe helt annet.

 

  • Får jag ha lite roligt åt det hela?

Det är något lite troskyldigt med den där bilden: Är det riktig fest, så visar damerna mer av sig själva. Bokstavligt talat, alltså. (Det bildliga kan man låtsas vara intresserad av en stund. För att få mer av det första perspektivet. Innan kvällen är över.)

 

Det ska ju vara lite festligt på festen. Vi som kallar oss fina flickor och respektabla kvinnor ringar ur och klipper upp för allt vad tygen inte håller.

 

Det är ju något helt annat!

 

I Beijing såg vi inga bara sedesamma kjolar och inga djupa ringningar. Inte ens på bröllop. Och akrobat-tjejerna de sprattlade med benen i glitter och rejäla tajts.

 


Akrobatshow, Beijing

 

  • Får jag tycka att det var lite vilsamt?

 

Men sprattlade gjorde de förstås ändå.

 

 

 

 


Pumpa-läns

Pumpasoppa är en riktig favorit. Jag fräser hackad rödlök i olivolja, fyller kastrullen med pumpabitar, palsternacka, en näve persilja och pressad vitlök. Späder med grönsaksbuljong och kokar länge. Mixar med en skvätt grädde.

 

Jag använder ingen syra vid tillagningen. Varken tomatpuré, vittvin eller crème fraiche. Det döljer pumpasmaken. Däremot duttar jag i ett par droppar grön jalapeño strax före servering.

 

Allt utom vitlöken, jalapeñon och pumpan är egen odling!

 

Pumpan, ja. Vilken besvikelse. Ett fruktämne kom på lång stängel. Det skar jag bort. Regrets….

 

Hur kan det komma sig att squasharna fyllde ett lastblilsflak medan pumpan kom upp med ett enda sorgligen ofött ämne? Plantorna var ju lika fina från start.

 

Jag kommer att försöka igen. Pumpor är charmiga. Och allt kan tas tillvara!

 

Rostade kärnor:

 

Balkongpynt:

 

 


Morfars skrivbord

Ett gammalt skrivbord har hittat hem till oss. Visst passar det bra här vid fönstret?
 
 
Det är märkligt vad det är avkopplande med gamla saker. Man landar när man ser på dem, tar i dem, jobbar vid dem. Ett anakronistiskt lugn sprider sig över hjärta, lungor och nackmuskulatur.
 
 

Skrivbordet användes senast i början på 70-talet. Och det har tillhört en morfar, men inte min. Harrud hette han. Dalslänning.

 

 

 

Han var nog ganska kort i rocken, vår Harrud. Det är svårt att få in benen under skrivbordet, fast pallen vi har ställt där också är gammal.

 

 

En lägre stol vore perfekt. Läderklädd kanske? Några tips?

 

 

 


RSS 2.0