Jaguar
Inte bilen då.
Den hade jag gärna åkt runt i. Nu blir det istället Lokaltrafik, dock iförd min Jaguarjacka. Jackan har stått sig, jag tycker lika mycket om den nu som när jag köpte den under min glada studenttid :-)

Scarfen som skymtar till höger är ett nytt reafynd från Black Denim. Matchar fint och ger förnyelse.
Den brända tegelröda färgen ska bli min höstfärg har jag tänkt. Men löven på träden är fortfarande gröna.
Perfekta för en jaguar att gömma sig bakom. Och vi ska väl inte ge upp om solen ännu?

Microvärld
Jag kan med bestämdhet avråda ifrån att baka mindre potatisar i mikron. Såhär såg vår ut efter mitt försök. En inbränd stank som inte går att få bort.
Brandvarnaren skötte sig utmärkt.

Nå, kanske det finns fler själsfränder i bortre Asien?
Håll med om att den nya ugnen har en stilig interiör och att panelen i förstone framstår som enkel!


Men, oprövat är kanske bäst…
Fortsättning följer, som alltid här på Billys.
Lasagne

Lasagne är en bra rätt om du har lite pastasås över. Funkar fint med klassisk köttfärssås, eller som här en vegetarisk variant baserad på kikärter och tomat. Har jag ingen sås så kokar jag ihop spenat med lök, och kanske en burk svamp.
Sen behövs en béchamelsås med ost. Du fräser några matskedar smör i en kastrull, strör över rätt mycket mjöl och späder successivt med mjölk. River i ost – ganska mycket, lasagne är ingen mager historia. Har du valt spenat funkar grönmögelost fint till.
Jag förkokar alltid lasagneplattorna. Det ska man inte behöva, men jag har aldrig lyckats få dem mjuka utan förkokning. Låt dem inte koka för länge för då går de inte att lägga ut bi formen. Koka varje lager efter hans som du behöver det.
Häll lite béchamelsås i en form, lägg första lagret förkokade plattor. På med den sås du har valt. Nytt lager plattor. Varva sås och plattor i formen och avsluta med béchamelsås. Är lasagnen tjock så häll béchamelsås även mellan mittenlagren. IN i ugnen 200-220 grader ca en halvtimme.
Njut t.ex. med kall ramlösa och en stor grönsallad.
Hafsig Paella
I Spanien har jag fått tag i denna lilla genväg: En färdig kryddblandning för ”lantligt ris”. Bra souvenirtips för den som semestrar där – men säkert finns liknande i välsorterade svenska affärer.

Nåväl. Jag köper några kycklingben och nykokta räkor till. Kokta blandade grönsaker har jag kvar sen söndagen.
Jag börjar med kycklingbenen. Lägger i en form smord med olivolja, saltar och mal över svartpeppar. Ringlar ytterligare olja över och sätter in i ca 210 graders ugn.
Jag klyftar därefter en färsklök och skär sedan klyftorna rakt över. Fräser upp halvklyftorna i olivolja i en stekpanna med lock till. Slänger därefter ner riset – 0.75 dl per portion. Rör om tills riset blivit genomskinligt. Strör över anvisad volym kryddblandning och slår därefter på dubbelt så mycket vatten som ris. Lägger på lock, kokar upp och sänker värmen.
Skalar räkorna, men sparar några.
Efter ca 15 minuter vänder jag kycklingbenen, saltar, pepprar, oljar.
Med lite tur är riset och kycklingbenen klara samtidigt, efter ytterligare ca 10-15 min. Här går det bra att spara undan ris om du har kokt extra. OBS! Kyl snabbt, ris ska inte stå framme.

Rör ned kokta grönsaker, låt stå på 1:an så de blir varma. Salta lätt, lägg på kycklingbenen i piffigt mönster. De skalade räkorna kan snabbfräsas i den heta ugnsformen efter kycklingbenen, eller strös över som de är.
Dekorera med hela räkor. Voilá!
(Det blev alldeles för gott, så vi satte i oss hela innan jag insåg att jag borde ha tagit en bild...)
Tillfälligt avbrott
Ses vi då?

Foto: Mannen
Solstekt lördagslunch
Det blommar på lotten och pollen hänger tungt i luften.

Nere vid vattnet är det klarare och en sushi sitter fint med en kopp thé.
Skönt att vara havsnära när försommar möter vår.
Ny vovve att tänka på
Julstämning igen?
På den vackra landsbygden lever julen kvar, också söder om Gävle.
Medan de unga skatorna sover i sitt nybyggda bo i staden.
God kväll!

Foto: Mannen
Naggat i kanten
Klassiskt rött. Det är så coolt med starka färger på naglarna. Men de sitter ju aldrig kvar!
Efter ett dygn börjar polityren flagna.

Problemet är bara att färgen lossar underifrån. Det är naglarna själva som inte vill ha den.
Kanske inte kan klandra dem. Men lite produktutveckling skulle sitta fint.
…och som ett vårtecken
...är chilipepparn satt. Precis på håret innan februaris utgång – man vill ju inte göra om förra årets dumhet med sen sådd och svaga plantor med lusinvasion som följd.
Chili vill ha varma fötter så jag grundar med en värmeduk

Planteringslådan är ny för året – en löftesrik färgexplosion.

Jag fyller såjord i ganska stora krukor – chili uppskattar inte att bli omplanterad. Jag packar jorden ordentligt


Jag vattnar och så lägger jag ett frö i varje kruka – eller två ifall något inte skulle gro.
Sex av varje sort, till höger tabascopeppar Cayennetta (skulle gärna haft det som mellannamn) och till vänster sötchili.

Lampan som en sol över alltihop. Egentligen bara på dagtid, småchilisar behöver sin skönhetssömn.

Inga motorcyklar har ännu passerat utanför. Men chilin är i jorden, det är vår!
Mannen lagar Fredagsmys
Sätter mig tilldukat bord…och så fantastiskt gott! Lax med Carl Johan-tortellini och räkor. Hemlagad vitvinssås på en sauvignon blanc.

Nu är det helg!
Tänker på vänskap
Jag kommer hem från ett restaurangbesök med ett gäng gnistrande kvinnor. Vi har känt varandra länge och träffas numera inte så ofta, men med jämna mellanrum. Det är alltid lika roligt och spännande att uppdatera sig på vad som hänt sedan sist.
Det här får mig att tänka över vänskap. Den här lättsamma, slitstarka och djupa relationstypen som vi så sällan talar om.
I litteraturen får skildringar av vänskap ofta stå tillbaka till den mer oförutsägbara och dramatiska kärleken. På film förekommer vänskap ibland, men allt som oftast är bästvännen den som ska dö precis innan hjälten reder ut situationen. Vid det laget brukar det vara ganska väl rensat runt hjälten.
Det kan vi kanske vara rädda för, att allt vårt hektiska livspusslande ska sluta med en urgallrad skog av ex-relationer. Så behöver det ju inte bli: vänner kan vara vilande i långa perioder och ändå komma tillbaka till dig med oförfalskad glädje. Vänskapen är kravlös på så sätt.
Det är inte självklart att ha vänner. Det måste finnas förutsättningar som inte alltid är på plats. Det fina tycker jag är att vänner kan komma in i livet mycket sent, och alldeles oberoende av vad som har varit. Den som länge har längtat efter vänner kan själv bli en god vän.
Vänner kan komma i alla fasoner och på konstiga vägar. Några väljer du kanske själv. Andra väljer dig. En del springer kanske ihop med dig när du aningslös men mottaglig sneddar över torget i en annan stad.
Någon satt kanske där i sandlådan och grävde första gången du fick gå ut och leka själv. Har du turen att ha en sådan vän, bär du en bit av tidlös lycka inom dig.

En äkta Valentin <3
Har redan landat hos mig!

Fairphone 2 ger alla hjärtans dag en djupare mening.
Låt oss klappa varmt för en rättvisare elektronik.

En ny telefon för rättvisans skull
Nu väntar jag på min Fairphone 2. Det var ju inte så länge sen jag köpte 1:an, eller 1.2:an snarare.
Men det är ett par saker jag inte har varit så nöjd med.


Så varför köpa en till?
Jo, för att Fairphone har alldeles utmärkata ambitioner när det kommer till rättvisare produktion och hållbarhetstänk.
Därför hänger jag kvar. Hoppas på den nya generationen. För en godare framtid och för rättvisans skull.
Nyårslöften

Foto: Mannen
Parkens olösta gåta



Nu är nu:

Bladlus!

Divajsen
Nu har jag den. En sån där liten sak som bokstavligen kollar varje steg jag tar.
Mat, sömn, aktiviteter och mål… i princip vad du vill kan mätas och vägas och läggas in i snygga små kurvor (och förhoppningsvis resultera i snygga små kurvor på den egna kroppen också). Hur mycket den kan beror på märke, modell och pris.
Fånigt och onödigt? Javisst.
Roligt? Absolut.
Älskar redan min divajs.

Sensommarfröjder
