Produktutveckling efterlyses!.

Känslan av manglade lakan är oslagbar. Det bir inte samma sak med strukna eller – Gud förbjude - tumlade och eftersträckta.

 

Ibland rekommenderas också manglade lakan mot sömnbesvär, evidensläget vet jag inget om.

 

 

För den allergiska finns ingen tvekan – att ligga på ett blankt svalt underlag helt utan irritationer i vare sig hud eller luftrör jämfört med att hosta damm och vrida sig i på ett torrstruket.
 

Och linnedukens damastvävda glans kan bara lockas fram med mangel. Det finns inget annat sätt.

 

Men mangling medför ett stort problem. Det finns helt enkelt inga lätthanterliga eller snygga maskiner för hemmabruk.

 

 

Förr fanns det rejäla stenmanglar att tillgå i flerbostadshusens tvättstugor. Jag minns hur rädd jag var när min mor kämpade med det stora tröga drivhjulet – i min fantasi hade jag redan sugits in där, tillplattad mellan handdukarna.

 

 

Kanske är det därför som stenmanglarna inte finns kvar.

 

Vår hemmamangel är bred och klumpig (bara träbordet är fint -  gjort av Sören när originalet sprack). Stativet förskönar inte heminredningen och Mannen måste ta sig en rejäl funderare närhelst överdelen ska monteras.

 


 

Allt annat produktutvecklas, blir mindre eller åtminstone snyggare, men inte mangeln.

 

Och var ska man förvara stativet när det inte används? Jag har faktiskt fått en ide – kanske kan det fungera som hylla för krukor mm. på balkongen mellan varven?

 

Värt att prova, för manglade lakan vill jag inte avstå ifrån.

 


Smygjuliga dofter

Handlade en helt UNDERBAR onepiece på Rituals och fick med mig en gåva på köpet av den minst lika underbara expediten. Två små doftljus, det ena med grönt te och kardemumma och det andra med rökelse.

Det doftar nästan jul när man tänder dem tillsammans. Precis lagom för att längta utan att ta ut något i förskott.

Onepiecen visar jag en annan gång. Och ja, mina åsikter om butiker och kläder och ljus är mina egna och alldeles gratis.



Malplacerad gudomlighet

Snö och frost chockar alltid lite extra på västra kusten.

Ingen är egentligen beredd på det.

 

Allra minst vår trädgårds-Buddha som har skapat sinnesfrid på vår högt belägna balkong.

 

Gjord i glaserad keramik, kan han knappast vara särskilt frosttålig. Idag såg han ut såhär, och snabb räddning var av nöden.

 

 
 
In i ett huj, och sedan? Badrumsgolvet var första tanken, men det visade sig riskabelt. Golvvärme är annars en välsignelse, men inte vid torkning av stelfrusna keramik-Buddhor. Tryggare då handfatet.
 

Det finns ingen avsiktlig vanvördnad i detta, tvärt om. Och det är ju bara en keramisk avbild, för trädgårdsbruk. Men nog ser det sorgligt ut?

 

 

När snön har runnit av ska jag hitta den bästa platsen för vår Buddha-figur. Full av stilla glädje.

Garanterat frostfri såklart.

 

 

 

 

 

 


Piggar upp mig

Det ÄR segt den här tiden på året. Känns som att alla depåer av allt man nånsin behövde är tömda.
 
Ett knep jag brukar använda såhär års är att gå in inågon butik där det finns en duktig dekoratör. Det är inte alls nödvändigt att köpa något,bara att fylla ögonen med färg och ljus och harmoni.
 
Jag har övertagit en fin duk av bästa norska väninnan. Den var för liten för hennes nya ekbord, men har perfekta mått för vårt lilla svarta.
 
Idag var jag bara tvungen att lägga till ett stilleben i rött och svart. Hade inga blommor så det fick bli lite av varje, nagellacket från IDUN t.ex.
 
Hundarna är salt- och pepparströare, dem har vi fått av en ung dam i vår närhet. Och servietthållaren med igelkott kommer från norska väninnan.
 
Kanske lägger jag till några tulpaner i morgon. Eller en ros?
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Nytt under fötterna

En sorglig dag som denna kan vi ändå glädja oss åt ett helt nytt rum.
Och ett helt nytt rum skapas genom ett nytt golv.
 
Här ser vi den nya mattan av banansilke(!) på Mio, precis innan vi har valt den.


Foto: Mannen
 
Så blir något som vi tanklöst trampar på varje dag, den skönhet som bär oss i vårt rum på jorden.
 
 

Sensmoral

Den här fina tvålpumpen kommer från Granit. Vad är den gjord av?

 

 

-          Plast, sa Mannen, känn på tyngden!

-          Sten, sa jag, känn på strukturen!

-          Du ser väl att det är plast, sa Mannen, sten ser inte ut såhär i konturen.

-          Du ser väl att det är sten, sa jag, plast har inte så intrikata mönster.

 

Stämningen blev irriterad. Plast! Sten! Plast! Sten!

 

Tills den försiktigt leende expediten kom fram.

-          Visst är den vacker? Den är tillverkad av en blandning av plast och sten.

 

Och här står den nu, okommenterad, på diskbänken i vårt hem.

 

 

 

 

 


Städa ut julen

Väl några dagar efter Knut fick jag till det. Ut med tomtar, ljusstakar, änglar. Och så granen.

Vi har granen på en liten inglasad balkong. Temperaturen är perfekt för granen, och det blir varken barr eller för starka dofter inne.

 

Lyser vackert gör den genom glaset. Gröna, spänstiga grenar.

Och nu skulle den alltså ut.
 

 

Jag känner mig alltid ledsen när jag plockar ner kulorna i sina askar. Adjö till godheten, liksom. Det hårda januariljuset exponerar allt vi vill se och inte vill se.

 

Julen handlar ju om att unna sig och andra lite god mat, mys och framför allt tid. Tar det slut när pyntet åker av? Nakenheten kan också kännas befriande, fräsch.

 

Sådana tankar hade jag när jag valde ny kostym till balkongen. Ett par gardiner från Indiska med kudde i ett livgivande grönt mönster. En anakronistisk ljusslinga från Granit.

 

 

En ängel och en Buddha. Amaryllisar i vila.

 

Efterjulens nya ansikte!

 


En hörna att landa och andas i

En liten hörna för stillhet på den inglasade bakre balkongen.
 
En buddafigur från Indiska vägs andligen upp av en rafelsk betongkerub. En gardin och några yogamattor. Vårens växthus har fått nytt liv med några blockljus.
 

Visst blev det fint?

 

 

 
 
 
 
 

 


Har du också fallit för pås-trenden?

När jag var barn var det absolut no-no att visa sig med en kasse från mataffären. Om man inte just kom därifrån förstås.

 

Motreaktionen lät inte vänta på sig. Lillebrorsgenerationen gick pliktskyldigt till skolan varje dag – med böckerna i matkasse. De fina skolväskorna låg oanvända under sängen.

 

Trenden idag handlar inte om matkassar utan om finpåsar. Har du varit på fina gatan ska det synas, genom en statuspåse eller två i bokhyllan.

Jag har hört att påsarna t o m säljs på nätet utan varor i, men jag har inte kollat om det stämmer.

 

Kanske handlar det inte om skryt utan helt enkelt om Synd att Slänga. Påsarna är ju så välarbetade. Ett stycke design i sig själva.

 

Min påse är av modestare märke, men visst gör den sig där den står?

 

 
 
 

 


Snö i Stockholm

Snöfall, slask och underkylt regn i vår Huvudstad. Då är det skönt att komma hem till sin vårpyntade balkong (på framsidan, såklart).


Andra sidan av Saken

Det har riktats kritik mot gårdagens inlägg.

Kritiker menar att inslaget inte på ett balanserat sätt återgivit den möda som nedlagts vid anförskaffning och placering av de aktuella föremålet.

Därmed har också delar av arbetsinsatsen osynliggjorts, samt personliga bidrag till hemmets bedrägligt harmoniska uttryck.

Detta, menar kritiker, kan i förlängningen leda till att människor lockas in i ett tungt fyspass utanför gymmet, under förespeglig om en lättsam förnyelse av närmiljön under Tingelings trollspö.

På begäran publiceras därför bilden nedan:

 
Bloggarens kommentar: Inget gympass är smartare än funktionell träning i hemmiljö. Exempelvis en byrå kan fungera som en förberedande uppgift inför exempelvis en ekskänk. Eller ett piano.
 
 
 
 

Byrå på plats

Jag har letat efter en fin vit byrå, smalare än 80 cm, i bra höjd för att även vara nattduksbord.

Det har inte varit så lätt.

 

Tydligen är det inte inne bland moderna designers att rita byråar.  Var ska man ha alla grejer har de tänkt? När de nån gång skapar något med lådor i, så är det breda saker eller extremt smala och höga.

 

IKEA finns ju, men jag ville ha en annan känsla i möbeln. Inte ny och träspåndoftande utan mer av  en anakronism.

 

Till sist hittade jag denna tillfixade sak på blocket.

 

 
Transport

 

 
Överst: Jag har alltid undrat vad siffrorna på "baksides-plattor" betyder.
Nederst: Fint fixade detaljer.
 
 

Sista lådan skjuts in...  Foto: Mannen
 
Såhär blev det!
 

… en byrå som är både ny och inbodd, med sin egen historia gömd mellan lådorna. Precis vad jag sökte.

 

 

 

 


Byrå sökes!

Jag är på jakt efter en liten byrå. Ca 70 cm bred, inte mer än 1 m hög. Djup valfritt.
Den ska passa mot fondtapeten på bilden. Intrycket i verkligheten är duvblå-grått ungefär som i bildens vänsterkant.
 
Byrån kan vara mörkt svartgrå, mjukt vit eller duvgrå. Design med känsla, nästan vilken stil som helst men med kärlek och attityd.

Inte så lätt att hitta. Har ni några tips?
 
 

EXKLUSIVT: Köpa säng

Vi har varit på MIO och köpt ny säng, Move från Viking beds of Sweden.
Här en snabb bildkavalkad:
 
Får den plats? Mannen har byggt en modell i sovrummet inför köpet
 
 
Ooops - omlastning på väg hem...
 
 
...och avlastning hemma!
 
 
Kaos är granne med Gud?
 
 
Notera att den högra verktygslådan är min. Mannen har den lilla till vänster.
 
 
Monteringen börjar...
 
 
Billy skymtar i bakgrunden.
 
 
Utmattat men glad.
 
 
...och vi har ett resultat!
 
 
Godnatt!
 
Undrar om jag försover mig i morgon?
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Flygande matta

Konstigt hur en matta kan lyfta ett helt rum. Den här fyndade vi på Mio.


Extrajobb blir det när man fyndar....
 
Mjuk och ullig under fötterna, frigör den tankens flykt. Fattas bara en temla eller två. Men de dröjer förhoppningsvis en tid.
 
 

Det nya grå

Ända sedan jag hängde upp de kinsesiska gardinerna i sovrummet, har det marinblå överkastet stört mig
 
TACK ZLATAN LUVYA!
 
Råkade skymta ett mörkgrått med perfekta mått på Hemtext… ja, då var det kört.
Såhär blev det, är SÅ nöjd!

NEEJ RONALDO!!!
 
<SUCK>
 
 
 

Morfars skrivbord

Ett gammalt skrivbord har hittat hem till oss. Visst passar det bra här vid fönstret?
 
 
Det är märkligt vad det är avkopplande med gamla saker. Man landar när man ser på dem, tar i dem, jobbar vid dem. Ett anakronistiskt lugn sprider sig över hjärta, lungor och nackmuskulatur.
 
 

Skrivbordet användes senast i början på 70-talet. Och det har tillhört en morfar, men inte min. Harrud hette han. Dalslänning.

 

 

 

Han var nog ganska kort i rocken, vår Harrud. Det är svårt att få in benen under skrivbordet, fast pallen vi har ställt där också är gammal.

 

 

En lägre stol vore perfekt. Läderklädd kanske? Några tips?

 

 

 


Gardiner från Kina

Vårt sovrum går i en duvgrå färg med en mönstrad fondvägg som ni kanske minns från en del inredningstidningar för några år sedan.

 

Just den duvgrå är otroligt svårmatchad. Jag har kört med mönstrade svarta gardiner.
Men drömt om tunga mjuka veck ton i ton med väggen - och den färgen har bara inte funnits!

 
Men när vi kom till Beijing, sista dagen på vår höstresa, då fanns den där bland tygproverna. Min duvgrå med en liten skugga av rosarött.

 

Gardinerna fick jag uppsydda i mjuka veck på tunn trefingerkrok. Det gick över dagen, något som jag är jättetacksam för.

 

Visst blev de fina?

 

 


Ljust!

Äntligen lite ljus på den inglasade balkongen! Den japanska lönnen överlevde tyvärr inte försommarens fukt och mörker, dvärgsyrenen sträcker sina blomfria grenar efter minsta solstrimma och hortensian blommar på lång arm.

 

Men idag har jag lust att sitta härute en stund.

 

 
 
 
På golvet mina Bay Sharks - semesterminnen från Fuerte Ventura
 
 
 

Försiktig sommargarderob

Såhär års brukar jag ha bytt om i klädkammaren.

Dvs. lagt undan vinterkläder, hängt in sommarkläder och fixat och fejat däremellan.

I år har både gradtal och inspiration legat nära noll. Men när det blev Kristi Himmelsfärd kändes det ändå som hög tid.

 

Dags att blomma ut i garderoben!

 

Vinterkläder på vädring (en poäng: fortfarande ganska pollenfritt i luften):

 

Sommarkläder plockas fram:

 

Städbonanza bryter ut…:

 

Och visst blev det fint,

 

MEN…

 

Sådär jättesomrig är ju inte den nya uppsättningen. Snarare präglas den av skepticism och tröjkramande.

 

Små speglar från IKEA på insidan av dörren. Det ÄR ändå en Walk in closet…

 

Tur att det finns andra som vågar:

 
 

 

 


Tidigare inlägg
RSS 2.0